APPENDIX 1. Fortran och Pascal
- I grunden ett enkelt språk.
- Fortran har alltid funnits.
- FORTRAN-kompilatorer är vanligt förekommande.
- Tidigare första språk.
- Används för kommersiell teknisk-vetenskaplig databehandling.
- Vetenskapsmän har inget intresse att lära ett nytt språk.
- Bra vid numerisk analys och tekniska beräkningar.
- Leder till strukturering av problemet.
- Stort antal program och rutiner byts internationellt.
- Effektiva kompilatorer.
- Effektiv exekvering.
- Första standardiserade programspråk.
- Bättre standard-uppföljning än andra språk.
- Utvecklas kontinuerligt (ny version varje decennium).
- Dominerande på superdatorer.
- Fortran använder ej tilldelning med := eller satsslut med ;
- Fortran saknar reserverade ord, har korta identifierare, som ej behöver deklareras.
- Fortran saknar poster, pekare, egendefinerade typer, skalära typer,
delintervall men har COMPLEX och DOUBLE PRECISION.
- Fortran 77 saknar WHILE och REPEAT.
- Fortran fick IF THEN ELSE ENDIF först 1978.
- Dålig motsvarighet till Pascals CASE i Fortran 77. Fortran
kan inte kapsla funktioner och subrutiner, samt tillåter
ej rekursivitet.
- Fortran har överlägsen in- och utmatning (men jobbig att lära sig).
- Fortran har separatkompilering.
- Fortran klarar nationella tecken i kommentarer och utskrift. Ett undantag finns om man använder
UNIX och utmatning från Fortran 77. Då får man i sju-bitskod problem med bokstaven
Ö, som då svarar mot tecknet \. Detta tecken har en speciell citatfunktion i UNIX,
med följden att det tecknet ej skrives ut. En lösning är att dubbelskriva det!
- Hålkortsorienteringen hos Fortran kan fortfarande ge problem.
- Blanka är ej signifikanta (utom i en mod av Fortran 90).
- Blandning av heltal och flyttal är olika.
- Fält måste i Fortran tilldelas värden utnyttjande explicit slinga.
- Fortranprogram är oftast sämre strukturerade än Pascalprogram.
- Parameteröverföringen är olika.
- Gemensamma data behandlas olika.
Senast modifierad: 3 maj 1999
boein@nsc.liu.se