Programspråket FORTRAN är det helt dominerande språket för tekniskt vetenskapliga beräkningar. Det utvecklades ursprungligen 1954 och har reviderats flera gånger, bland annat till FORTRAN IV och Fortran 77. Det har undergått ytterligare grundliga revisioner, vilka resulterat i moderna och kraftfulla språk, Fortran 95 och Fortran 2003.
Syftet med arbetet på den nya standarden var att göra Fortran till ett användbart och effektivt språk för den tekniskt vetenskapliga databehandlingen även under 2000-talet. Den nya versionen innehåller nyheter för vektor- och matrishantering, flera nya metoder att specificera precisionen, möjlighet att fråga efter miljöparametrar, inbyggda funktioner för att manipulera flyttal, interna procedurer och nya specifikationer för lagring och gränssnitt. Dessutom finns en ny förbättrad form för källkoden, fler kontroll-satser, rekursion och dynamiskt allokerbara fält. Ingenting togs bort vid övergången till Fortran 90, varför Fortran 90 innehåller hela Fortran 77, men ger en större säkerhet och enklare programmering. I och med Fortran 95 togs en del otympliga konstruktioner bort från standarden, men de flesta implementationer har kvar dessa som utvidgningar.
Ett mycket viktigt krav vid införandet av en ny programspråksstandard är numera att språket skall vara effektivt även på parallella system. Boken behandlar därför även två utvidgningar av Fortran, High Performance Fortran och Co-Array Fortran.
Denna bok är en fullständig lärobok i Fortran 95. De talrika programexemplen och övningsuppgifterna illustrerar programmeringstekniken och aktuella kommandon och gör det därför lätt att komma igång med att skriva egna program. Alla exempel har provkörts såväl under UNIX på Sun SPARC och DEC Station ULTRIX som på IBM PC under MS-DOS. En del exempel har också körts på superdatorerna Cray Y-MP8/464 under UNICOS och Cray T3E under unicos/mk.
Tekn. Dr. Bo Einarsson har mer än 40 års erfarenhet som programmerare och lärare i Fortran. Han har vid Försvarets Forskningsanstalt varit laborator i Tumba och överingenjör i Umeå. Vid Linköpings universitet har han varit driftchef vid universitetsdatacentralen och samt docent och universitetslektor i informationsbehandling vid matematiska institutionen, med undervisning i numerisk analys och Fortran-programmering. Han var dessutom systemansvarig och numeriker vid Nationellt Superdatorcentrum, där Fortran är det helt dominerande språket.
Einarsson har även medverkat i standardiseringsarbetet av programspråken Ada och Fortran, samt i arbetet med flyttalsaritmetik enligt IEEE 754 och 854. Han har grundat och varit ordförande för den internationella dataföreningen IFIP:s arbetsgrupp för numerisk programvara, där han lett ett projekt om korrekt och tillförlitlig programvara. Han har 1986 tilldelats IFIP:s högsta utmärkelse "The Silver Core".
